Bara tomma meningar.

Det gör ont i hela kroppen bara utav att tänka på det.

Både bra och dålig saker har hänt den senaste veckan när R varit nere.

Men just nu är det bara de dåliga som cirkulerar i huvudet och gör

mig toltalt osäker och förvirrad. Hjärtat talar otydligt, hjärnan helt klart.

Det sägs att man ska följa sitt hjärtat, men jag vet inte om det är rätt väg.

För det ger mig inga raka klartecken. Jag fick upp ögonen om hur snabbt

en person kan förändras på bara några minuter utav att få sprit i kroppen.

Har aldrig känt mig så rädd och kränkt på samma gång från någon

jag älskar, som jag gjorde midsommarafton.

Ett rejält bråk, som skrämde mig och gjort mig osäker på vad jag känner just nu

om jag ens vill fortsätta. Just nu känns det inte som att jag vill fortsätta.

För ett sådant tecken som jag fick, är aldrig bra..oftast brukar det sluta

riktigt illa och så vill jag verkligen inte ha det. Har varit med om mycket, och tagit mycket. Men blir jag rädd och osäker om/för någon, så backar jag direkt.

Så nu har jag ett val att bestämma..gåvidare på egen hand, eller ge det hela en ny chans? Något jag provat på tidigare, och det har alltid slutat med att jag själv blir sårad. Därför har jag bestämt att denna tisdag, den 28 Juni åker jag upp till Motala och umgås med Mamma och Pelle.

För jag måste komma härifrån, och tänka lite på annat samt tänka över hur jag vill ha det. Detta tar liksom knäcken på mig. Det va länge sen jag mådde så här dåligt. Men oavsätt vad som händer, så hoppas jag på att det bästa, och att inget slutar med att man blir ovänner och slutar höras vid.

Får se vad som händer nu.. det va allt för mig! chiiao